Den lärande medarbetaren


Skriven av Jens Ärlebrant


Omvärlden förändrar sig och ny kunskap inom räddningstjänstområdet kommer fram. Jens Ärlebrant anser att om räddningstjänsten ska

kunna påverka och verka för att minimera skador på medborgare, företag och annan verksamhet i våra medlemskommuner är det viktigt att räddningstjänsten ständigt utvecklar sig och är öppen för förändringar. Det är därför utveckling, innovation och lärande bör vara

kännetecknande och vara central i räddningstjänstens kultur, samt kännetecknande för varje medarbetare.

 

Externa kontakter och möten bör ses som lärande tillfällen anser Jens Ärlebrant. Det är därför det är viktigt att uppmuntra och underlätta för medarbetarna att byta jobb tillfälligt (job exchange) med andra brandförsvar i bl a Stockholms län. Jens Ärlebrant anser att räddningstjänstens

struktur ska vara tillräckligt lös, med inte allt för strikta arbetsroller. Medarbetare bör uppmuntras att prova på nya idéer och tankar. Viktigt för

utveckling, innovation och lärande är att information internt är tillgängligt för alla, uppföljningssystem ska ta fram fakta och interna arbetssätt och

processer ska underlätta (facilitera) lärande.

 

Målstyrning, utvecklingsmöten, mm ska underlätta medverkan, utveckling, innovation och lärande anser Jens Ärlebrant. Det finns en hel del

som sätter ramar och begränsar berättar Jens Ärlebrant vidare. Alla har sina basuppgifter som måste göras, vi har våra ekonomiska ramar och begränsad arbetstid. Det är viktigt att inte  stirra sig blind på begränsningarna utan att vara uthålligt och påverka på sikt säger Jens Ärlebrant.

 

Det är viktigt att varje individ tar ansvar för sin egen utveckling anser Jens Ärlebrant. Närmste chef bör stödja, uppmuntra, vägleda och ge återkoppling. Den närmaste chef som inte inte upplever att han/hon räcker till i detta arbete bör se till att medarbetaren får motsvarande stöd av annan internt

eller externt. Misstag kommer att ske när medarbetare vill prova nya idéer. Givetvis är detta acceptabelt inom rimliga gränser.


Vi har i många år sagt att våra viktiga yrkeskunskaper bygger på erfarenhet. Detta är i viss mån sant, men erfarenhet ser bakåt inte framåt avslutar Jens Ärlebrant.